Japp då var vi igång igen. Det känns mest naturligt och självklart att inte äta socker nu så det är inte så konstigt. Denna gången är ju tanken att jag ska köra till runt den 19:e mars då älsklings bror fyller år och vi ska åka och hälsa på. Då blir det ju tårta igen.
Tyvärr startade träningsbiten inte full lika bra. I onsdags berättade jag att träningen inte gick bra för att jag fick ont i magen. I lördags började jag känna av det igen men försökte mest ignorera samt att glädjen över att dagen ändå var så fin överskuggade smärtan.
Men igår vaknade jag med den där huggande smärtan igen. Det högg som en kniv på vänter sida. Lite lik ägglossningssmärtor. Tänkte att kanske har jag slarvat lite och dt blev ägglossning och så vet jag att äggledarna kan vara lite trånga och att ägget liksom fastnar och rör sig lååångsamt. Äckligt jag vet.
Men framåt kvällen så försökte jag komma ut på en promenad och skulle bort till Willys för att handla lite. Men det gick inte så bra och på Willys blev det liksom lite grått och vingligt allting. Jag var ganska yr. Men jag klarade mig hem innan jag började gråta. Här hemma så rullade tårarna och jag undrade ju vad som var fel om det gör SÅ ont. Fick även ont i ryggen då jag gick lite lätt framåtböjd.
Älskling tröstade mig och vi sa att jag skulle ringa sjukvårdspplysningen idag och kanske se till att jag fick en tid hos en läkare som kanske kan säga något. Jag bestämde dock att ringa redan på kvällen då. De sa inte mycket. Det finns tydligen "inte mycket" på vänster sida där. Nej jag vet. Det är tarmar och äggstockar och äggledare. That's about it. Så någon träning blev det inte som jag hade tänkt.
Men idag vaknade jag och kände mig bättre. Jag lät bli att anstränga mig för mycket men kunde utan problem knalla iväg till skola och orkade efteråt med en kort promenad också. Nu har jag bara liiite ont och hoppas att allt ska vara som vanligt imorgon så jag äntligen kan komma iväg och träna.
Litteraturpristagare. Jo tjena.
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar