14/2

Denna dagen är lite speciell för mig och älskling. Det är ju detta med alla puttinuttiga hjärtan och kliché som det är så tycker jag att dagen är ganska mysig trots allt. Men stora presentköp är såklart onödiga. Det finns mycket annat man kan göra för att göra dagen fin. Och ja, det är ett komersiellt påhitt, men vilken högtid har då inte blivit utnyttjat av handeln ännu och har därigenom liknande budskap "Köp så mycket som möjligt!"?

Men det var inte dt här jag skulle prata om. Denna dagen är lite extra betydelsefull för mig och min älskling för att för ganska exakt 2 år sen sattes vår relation igång. Det var den 14/2 2007 som vi slutade vara enbart vänner och begav oss på andra marker. Det tog exakt en vecka innan vi sedan faktiskt blev ihop dock.

Det som hände då var att jag redan hade fått en massa känslor för honom och ville göra något för honom denna dagen. Detta något skulle ju då inte skrika "Jag vill ha dig!" utan vara något mer subtil men ändå föra fram min poäng. Så lilla bagaren satte igång och bakade en kladdkaka. En väldigt liten en. Sedan blandade jag ihop philadelphiaost med rosa florsocker och hade det som glasyr. Och så gjorde jag ett rosa hjärta i mitten av kakan av rosa strössel. Blev rätt fint. Jag gjorde två kakor faktiskt och min dåvarande lägenhetskompis fick också en som vi delade på.

På kvällen kom älskling över och han fick kakan. Blev förvånad men inget hände direkt. Lite nafs och kramar. Så när han gick mitt i natten eller snarare på morgonen för klockan var lite efter 5:00 så var jag något besviken. Jag kramade honom hej då och den förmiddagen skulle jag åka hem till mamma och vara borta en hel vecka. När jag stängt och låst dörren efter honom gick jag för att borsta tänderna. Det jag tänkte på då var hur långsamt han brukar gå. "Jag skulle säker hinna ikapp honom om jag sprang." I nästa stund var jag utanför ytterdörren och sprang med hjärtat i halsgropen.

Framför skolan hann jag ikapp honom och eftersom jag inte orkade springa med ute i kylan (det var snö och minusgrander) gjorde jag en snöboll och kastade framför honom. Han hoppade till. Det såg rätt komiskt ut såhär i efterhand men just då föreställde jag mig hur han ramlade bakåt och slog i huvudet.

Han blev jätteförvånad över att det var jag som var där. Vi kramades en stund och sedan gick vi en runda runt G-huset och kom till slut till trappan. Jag hade ju hoppats på att han skulle ångra sig och följa med mig hem igen men inget sånt hände. Jag provade försiktigt att pussa honom på munnen, men han drog sig undan. Smått skamsen och frusjag mig sedan hemåt igen. På väg hem dock blev jag otroligt arg och ledsen. Vad sjutton var det för fel på honom. Han kramades med mig, nafsades och visade sig intresserad men sedan skickade ut helt andra signaler! Resultatet av min ilska var ett långt, argt natt/gryningsmail. Såna man skriver när man verkligen inte vet något annat råd.

Jag hade inte sovit en blund under hela den natten. Jag åkte hem och tågresan passerade som i ett töcken så ledsen och deprimerad var jag. Ibland kunde jag inte hejda tårarna och bara grät. När mamma ringde grät jag helt öppet (pinsamt nog) och berättade hur mitt stackars hjärta precis har blivit krossat.

På eftermiddagen fick jag ett mail från honom. I korta ordalag skrev han att han var intresserad men ville inte vara med mig ändå. Om jag var förkrossad innan var jag pulveriserad nu! Ett uttryck som mamma skrattar åt än idag är "Men du förstår inte hur ONT det här gör! Det gör ONT att bli ratad!" För de som inte vet så är mamma skild. Så nog har hon en aning.

Men han och jag slutade ju inte prata, vi diskuterade, jag kallade honom för feg och vi bestämde att vi skulle se vad som hände när jag kom tillbaka. Jag kom tillbaka den 20:e februari. En dag efter hans födelsedag. Efter en god middag med tryckt stämmning och lite påtryckningar från min sida gick han med på att försöka. Inget hände dock den kvällen och för en gångs skulle gick han hem till sig innan 12.

Nästa natt kom han dock spontant över. Och det var då vår första trevande, alldeles ljuvliga kyss ägde rum. Det var underbart och ännu idag blir jag alldeles varm inombords när jag tänker på det. Det är ett av de vackraste minnen jag har faktiskt.

I år hade vi dock inte tänkt fira på något speciellt sätt. Men trots det väcktes jag av en underbar frukost på sängen och fick ett fint kort av min älskling. Dagen har varit fin i övrigt också. Han fick för övrigt lite choklad av mig senare och ett kort.

Så såg vår alla hjärtans dag ut det här året.